Ambivalent åldersnoja
I helgen fick jag höra att jag såg yngre ut än min lillasyrra (och det var verkligen inte första gången jag fick höra det). Kan dock bero på att hon då hade förgat håret i en grå nyans. (Förlååååt igen syrran. Nej, det är inte grått, ja, du är skitsnygg).
Idag pratade jag med en lärare på skolan, och han kläckte ur sig "ja, precis som ni trettioåringar". Sen fick han en chock när jag bad honom dra bort åtta år i ålder.
Hur gammal ser jag ut att vara egentligen? Tydligen som en väldigt sliten tonåring som har levt ett hårt liv, eller som en trettioåring med barnslig framtoning. Vad är bäst? vad är minst patetiskt?
Kommentarer
Postat av: Tanya
Du ser ut som en underbart vacker ung kvinna med visdom att vara som en trettio-åring, men ungdomligt flamsig. Helt underbar helt enkelt!
Postat av: Anonym
hear hear
Trackback
