Och så blev jag pappa. Det behövdes bara en almanacka.

När jag var liten och bodde med pappa så tjatade alltid han om hur man skulle planera sitt liv och inte vara spontan. Man skulle inte vara så "lat", som han uttryckte det, och bara låta andra bestämma vad som ska hända. Nej nej, enligt honom skulle man vara het på gröten och planera in saker i god tid. Som den lilla rebellunge jag var (eller bara ett ovanligt trotsigt barn som alltid ville säga emot) (har helt och hållet vuxit bort. Inget trots kvar i mig, nej nej) så vägrade jag att planera saker. 

Spanade lite i kalendern nu och upptäckte att jag har varje dag den kommande veckan uppbokad och likaså tre helger framöver. Så blev man sin pappa tillslut ändå och rebellungen i mig gråter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0