Oh Susie

När jag var fjorton år och ville bli vuxen så vill inte min kropp bli vuxen. Den envisades med att vara kort, barnslig och extremt outvecklad. Dessutom fick jag aldrig en endaste finne. Då ville jag ha det, för att verkligen bevisa att jag var lika vuxen som jag kände mig. Nu har jag kommit över det. Med råge tillochmed. Känner mig nöjd med att inte vara prickig i ansiktet (eller okej, ett par fräknar skulle inte sitta fel) och vad har hänt? Jo, plupp plupp har fjortonårsdrömmen slagit rot i hela ansiktet. Nu sitter jag här, som en äkta prickig korv (och jag som är veggo..) och skämms över min prickiga kropp, som är ett par år efter. Jag är inte på landet för att enbart njuta, jag är på landet för att slippa bli sedd.