Oh Susie

Jag tycker inte att julen är så mycket att hänga i granen (OBS: jag fick till en liten ordvits). Visst, det är trevligt och glatt och allt sånt. Och ja, jag gillar stearinljus överallt och ja, jag gillar att ha på min fina kläder och ja, jag tycker om lukten av barr och få öppna paket med glada färger och glittersnören som man sen kan sätta i håret. Men alla måsten och pressen att man ska ha "SÅ. HIMMLA. TREVLIGT" kan jag kräkas på. Och presenthysterin. Hua! alltid är det någon liten familjemedlem som ensam står kvar på listan över de man ska köpa julklapp och alla affärer med bra presenter i gapar tomma och fantasin bortflugen och bosatt i ett annat universum, bortom jul. MEN. Igår var jag hemma hos Bästis och spenderade lördagskvällen i hennes soffa och runt hennes middagsbord. Där var det mys på hög nivå, men julstjärnor som sattes upp i fönstera, peppisar som serverades och lussebullsdeg som stod på jäsning. Plötsligt blev julen väldigt fin och glad, och att vakna upp på första advent och knapra i sig i en lussebulle, alldeles nybakad från ett hem av finhet och kärlek kändes som någonting jag faktiskt kan stå ut med.