Oh Susie

Igår vaknade jag upp av att telefonen ringde jättemånga gånger. Det var syrrorna som skulle till Tom Tit och ville att jag skulle haka på. Det gjorde jag. Lite småbakis för första gången på typ två månader släpade jag mig upp och ut. Och tillslut uppochner.                                               

Klara och Stella snurrade. Det gjorde inte systern som hade druckit öl. Eller mamman som plötlsigt hade ont i ryggen.



Sen blev allt disco och vi blev alldeles fina i färgerna och klonade. Då blev mamman och jag glada igen och hade inte ont längre. Tänk vad lite fest kan göra.

Efter lite spegelvandring hamnade jag plötsligt på månen. Där svävar man fritt och är alldles uppochner och överallt och under vattnet och över jorden på samma gång. Det är magiskt.


Det var så häftigt att Klara och mamman tog första charten till månen. Stella fick stanna hemma, hennes illamående kom lika oväntat som mammans ryggskott (som tydligen gick över).

Sen hade mamman ont i ryggen igen.

När man är på utflykt får man äta glass och är man döttrar till mamma så äter man magnum.

Vi åt så mycket glass att jag tillslut såg ut så här:



Jag klarade inte ens av att gå längre. Som tur var hittade mamma och jag ett par sköldpaddor som vi kunde snurra runt på. Ryggskottet hade alltså försvunnit igen.



Sen räckte det för oss och vi vinkade hejdå.



Och de här bilderna är inte alls för att tävla mot Maja och hennes fina blogg eller för att göra henne avundsjuk på vår fina dag. Det är för att jag ville komma ut. Jag ville lägga ut bild som inte bara är på ben eller hörn i rummet. Jag ville ha bilder på människor och på mig själv. Jag vill inte längre vara hemlig på min blogg. Det kan ju vara spännande att se för de sju personer som läser hur jag ser ut. Även fast ni förmodligen känner mig ganska bra allihopp. Men ändå.