Oh Susie

Mitt hem har börjat rasa ihop. Bordet lutar oroväckande mycket, en ljusstake flög i golvet och gick sönder på grund av det. Soporna är överfulla eftersom jag bor högst upp och inte orkar springa ner med dem. Samma sak gäller alla dn som samlats på hög och olivburkarna under diskbänken. Dessutom har min garderob på något konstigt vis klättrat ut och bosatt sig på stolarna i rummet. Har klänningarna kanske fått för sig att flytta hemifrån? Skorna förökar sig varenda natt och räkningarna ligger orörda på golvet. Så därför tänker jag åka hem till bästis imorgon och bo där. Får se om mina grejer har lyckats styra upp sig tills jag kommer hem igen, som den arga tonårsmamma jag känner mig som. Betvivlar det. Har en känsla av att jag har uppfostrat mina klänningar ganska dåligt. Curlade kläder som bara räknar med att jag ska fixa allt. Bortskämda är vad de är. (Är det dags att bo med en annan människa när man kommer på sig själv med att prata om saker som levande varelser? Eller är det kanske jag och inte mina klänningar som är bortskämd?).