Ta det kallt

Jag har ett litet problem. Jag har ett frysfack (och bara det är väl ett problem i sig..) som alltid frostar igen. Jag får ett ryck då och då och hakar is som värsta grottmänniskan, så bitarna flyger, och sen rycker jag loss stora klossar med mina bara händer. Väldigt tillfredställande. Det kan vara lite roligt, om man behöver göra det typ en gång per år. Det behöver inte jag. Jag måste göra det nästan varje månad. Just nu får jag inte igen luckan och man kan känna på glassen som ligger där inne (okej, jag har ätit upp den, men det låg en glass där ett par dagar, eller okej timmar, för ett par dagar sen) att den har fått en härlig skinnig yta, tänk omfryst smält glass. Bittert är det, att vara duktig och fylla frysen med bra-att-ha grejer, och sen knappt kunna äta det ändå.
Bra, nu har jag samlat på mig lite arg energi, fram med stora köttkniven så ska isen flyga! (På en söndag, yeag right, med imorrn, imorrn gör jag det!)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0